KRISTIN om livet och att driva eget.

KRISTIN om livet och att driva eget.

Life´s good!

KristinPosted by Kristin Erséus 2013-05-13 15:37

Hoppade ur de nya skorna och kände värmen från altanens golvbrädor under mina fötter. L E D I G . Det är en mäktig känsla.

En klok kvinna sa till mig idag, "man ångrar oftast inte det man gjort, utan det man aldrig gjorde". Jag vill aldrig ångra något jag aldrig vågade.
Här är jag med min lille Bob. (Bob heter eg. något annat och är son till en av mina närmaste vänner)

  • Comments(0)//blogg.kristinerseus.com/#post493

The truth will set you free.

KristinPosted by Kristin Erséus 2013-04-17 00:23
Det har varit en o-flitig tid för tankar på den här bloggen ett tag. Det är för att jag inte har samma behov att skriva av mig längre. Dessutom känns det som att inspirationen till ett ämne att skriva om inte riktigt infinner sig.

Ni vet ju redan att jag älskar att skriva om livet.

Livet har lärt mig så himla mycket de senaste åren. Det känns som att jag vuxit flera decimeter på längden. Erfarenheter, insikter och åldersmognad har krävt plats i min kropp.
Tacksam för det.
Men saknar min naivitet.

Under den bistra, kalla promenaden från samtalet den där måndagen för ett tag sedan, lättade stora stenar från mitt bröst, i form av salta tårar. Det fortsatte på bussen. Men det struntade jag i. Äntligen hade jag förstått. Det var inte mig det var fel på.

Det var nog då. Som jag växte allra mest. Den där insikten som gjorde mig ännu starkare och ännu skörare och ännu lite klokare.





  • Comments(0)//blogg.kristinerseus.com/#post492

Riset.

KristinPosted by Kristin Erséus 2013-03-07 16:38

Om mitt hår får välja. Ja då är det yvigt och stort. Man skulle kunna säga att det är risigt. Oftast tämjer jag det och gör det rakt och glansigt med en plattång.

Men.

Just nu tycker jag inte alls om det. Färgen är fel. Frisyren är fel. Allt är fel. Jag skyller på vintern. Snälla vår, kan du tänka dig att komma snart?

  • Comments(0)//blogg.kristinerseus.com/#post489

Då fick jag nog.

KristinPosted by Kristin Erséus 2013-02-19 16:02
Hej.
Kristin heter jag och jag är inte någon säljare. Det ska Gudarna veta. Oh nej. Istället för att sälja in så säger jag: "Nej men inte behöver du väl en sån?" "Fundera du ett tag och återkom!" "Det ska ju kännas bra när man handlar".

I tysthet hoppas jag i hela kroppen att de ska återkomma. För att jag ju var så ödmjuk och känslig och snäll.
Men de gör ju inte det. Oftast.

Andra gången som jag ställde ut på Formex tog jag en runda för att ragga tänkbara och möjliga samarbetspartners. Hela min utstrålning bad så hemskt mycket om ursäkt för att jag upptog all deras tid... Jo, så var det. Det var så jag gjorde. Apdumt!
Reaktionen blev ju helt enkelt som väntat. De dissade mig med spydiga kommentarer, skakanden på huvudena och synade mig från hårfäste ända ner till hälarna. Hela mitt väsen mådde som man förväntar sig; Tilltryckt och minst i världen.

Då mötte jag en av jordens okänsligaste affärskvinnor i mässans gångar, när jag stannade henne med ett "hej" sa hon: "Vi har sålt jättedåligt av din design" Sen tittade hon på sina efterföljande butiksbiträden och lade till: "Eller hur?! Visst har vi?!" Varav de tittade förskräckt på henne och tvekade innan de svarade att de hade nog det, ja... Då hon åter tittade på mig och sa: "Precis, så vi kommer inte att fortsätta sälja dina grejer, det förstår du väl?!"

Ni kan ju själva tänka er hur det är att höra någonting sådant efter att man förminskat sig själv hos tillverkare och producenter.
Jag tror inte ens att jag svarade.

Väl tillbaka i montern tog jag ett djupt andetag och svalde ner en klump i bröstet. Sen sa jag till min kollega: "Jag behöver inga fler bitchar nu. Nu ska jag vara min egen bitch!"

Så blev det. Nu tar jag ingen mer skit. Eller ja, jag hör ju den ibland. Men den påverkar mig inte så som förr. Jag har bestämt mig att den enda som får kritisera mig själv är jag själv och ingen annan.

Och detta blev födelsen till mitt nya projekt... :-)




  • Comments(0)//blogg.kristinerseus.com/#post485

Skaka om och vänd upp och ner!

KristinPosted by Kristin Erséus 2013-02-14 17:49

Alla behöver någon. Även jag. Även fast jag klarar mig bra ensam.

Det är så jag känner idag. När jag iakttagit världen ge blommor, hjärtan, choklad och fina meddelanden till varandra. För det är just det vi singlar ser. Allt det som vi inte kommer nära just idag.
Alla andra dagar, då känns det helt ok. Men idag. In my face!

Valentin-Kristin.





  • Comments(0)//blogg.kristinerseus.com/#post484

Svin-influensa

KristinPosted by Kristin Erséus 2013-02-08 12:36

Det har varit en riktigt jobbig vecka. För att måndagen handlade om att ignorera värken som kom smygandes från ryggen, ner i benen och ut i armarna. För att den dagen bara innehöll detta, och nysattacker som fick mitt skelett att frysa. Ja, jag frös in i benet. Allra längst därinne. Det är bara en förkylning sa jag till pappa i telefonen, men en röst i mitt huvud sa något annat: Ge dig, det är ju influensa du fått .punkt

Mycket riktigt, det var ingen vanlig förkylning. Det var en (nästintill sömnlös) natt med alvedon-intagande, mardröms-drömmande och badande i egen svett under ett täcke som skaver.

Hursomhelst, så vet jag inte om jag ska tacka mina huskurer eller mitt immunförsvar för att jag idag, fredag, känner mig nästan helt frisk. Helt otroligt. I tisdags morse hade jag faktiskt panik. Jag hade ångest och panik och frossa. För att jag, senast jag hade influensa, var sjuk i fyra veckor. Jag såg liksom dessa fyra veckor framför mig. Ja, jag får nästan panik när jag tänker på det nu med. Fastän både feber och värk är borta sedan igår.

Sen, förutom att det är så tråkigt att vara sjuk, hemma och helt allena, så fungerar min kropp i ren sömnstrejk när den har feber i sig. Så både dagar och nätter fylls av rullande tummar, flackande blick och ett hysteriskt streamande på alla medier jag kan hitta. Det är som att medan kroppen bryter ner och tar hand om angripande ont, ja då måste jag vara vaken under tiden. Mysko.
Och så har det alltid varit.

När jag var liten och hade influensa, då hade ju nästan alltid mina syskon det också, samtidigt. Då minns jag att de sov och jag lekte. Jag kommer ihåg att jag tyckte att de var så tråkiga som bara sov och sov och sov när jag ville ha dem som lekkamrater.

Igår sa de på nyheterna att influensan angripit ofantligt många just denna veckan. Usch, för denna influensa! Svin-influensa!




  • Comments(0)//blogg.kristinerseus.com/#post483

Har du ätit blåbär?

KristinPosted by Kristin Erséus 2013-01-09 19:21

Tog på mig läppstift för första gången i mitt liv. Tyckte att det var riktigt snyggt. Ända tills en av mina närmaste tittade på mig och sa: "Oj, har du ätit blåbär eller?"
-Va fasen.
Det var förstört. För en stund. Egentligen betyder ju en sådan kommentar varken bu eller bä. Det bara gjorde mig sådär jobbigt obekväm ändå.

Dagen därpå tvekade jag innan jag satte färg på läpparna. Av ren princip och envishet satte jag tillslut på den vinröda färgen, smackade ihop läpparna och nickade bestämt åt mig själv i spegeln.
Jag vet fortfarande inte vad de egentligen tyckte om mitt läppstift. Men jag valde att ha det på mig i alla fall.

Lånad bild: smastadsprinsessan.se

  • Comments(0)//blogg.kristinerseus.com/#post480

Den där lyckan.

KristinPosted by Kristin Erséus 2012-10-22 15:40
...som uppstår när egot fått en så skön och härlig boost. När en av mina höga önskningar gått i uppfyllelse, då ett av mina verk plockats ut bland utvalda objekt av Sköna hems redaktion. Utan att jag visste.
Total jubellycka.

  • Comments(0)//blogg.kristinerseus.com/#post460
« PreviousNext »